Trots de upprepade utbrotten av covid-19, svag global ekonomisk återhämtning och intensifierade geopolitiska konflikter uppnådde import- och exporthandeln mellan Kina och EU fortfarande en motsatt tillväxt. Enligt uppgifter som släpptes av General Administration of Customs nyligen var EU Kinas näst största handelspartner under de första åtta månaderna. Det totala handelsvärdet mellan Kina och EU var 3,75 biljoner yuan, en ökning på 9,5 % från år till år, vilket motsvarar 13,7 % av Kinas totala utrikeshandelsvärde. Data från Eurostat visar att de 27 EU-ländernas handelsvolym med Kina under första halvåret var 413,9 miljarder euro, en ökning med 28,3 % jämfört med föregående år. Bland dem var EU:s export till Kina 112,2 miljarder euro, en minskning med 0,4 %; importen från Kina var 301,7 miljarder euro, en ökning med 43,3 %.
Enligt de intervjuade experterna bekräftar denna uppsättning data den starka komplementariteten och potentialen hos Kina och EU:s ekonomi och handel. Oavsett hur den internationella situationen förändras är de båda sidornas ekonomiska och handelsintressen fortfarande nära sammanlänkade. Kina och EU bör stärka det ömsesidiga förtroendet och kommunikationen på alla nivåer och ytterligare tillföra "stabilisatorer" i säkerheten för bilaterala och till och med globala leveranskedjor. Bilateral handel förväntas bibehålla tillväxten under hela året.
Sedan början av detta år har det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet mellan Kina och EU visat stark motståndskraft och vitalitet. "Under det första halvåret har EU:s beroende av Kinas import ökat." Cai Tongjuan, en forskare vid Chongyang Institute for Financial Studies vid Renmin University of China och biträdande chef för Macro Research Department, analyserade i en intervju med en reporter från International Business Daily. Den främsta orsaken är EU-konflikten i Ryssland och Ukraina och sanktionernas inverkan på Ryssland. Driftstakten för den lägre tillverkningsindustrin har minskat och den har blivit mer beroende av import. Kina, å andra sidan, har stått emot epidemins test, och den inhemska industrikedjan och leveranskedjan är relativt kompletta och fungerar normalt. Dessutom har godståget Kina-Europa också kompenserat luckorna i sjö- och lufttransporter som lätt påverkas av epidemin, säkerställt den oavbrutna transporten mellan Kina och Europa och gett stora bidrag till handelssamarbetet mellan Kina och Europa .
Från mikronivå fortsatte europeiska företag som BMW, Audi och Airbus att expandera sin verksamhet i Kina i år. En undersökning om utvecklingsplanerna för europeiska företag i Kina visar att 19 % av de europeiska företagen i Kina sa att de har utökat omfattningen av sin befintliga produktionsverksamhet, och 65 % sa att de har behållit omfattningen av sin produktionsverksamhet. Branschen anser att detta återspeglar europeiska företags fasta förtroende för att investera i Kina, motståndskraften i Kinas ekonomiska utveckling och den starka hemmamarknaden som fortfarande är attraktiv för europeiska multinationella företag.
Det är värt att notera att den senaste tidens utveckling av Europeiska centralbankens räntehöjning och nedåtgående press på euron kan ha flera effekter på import och export från Kina och EU. "Effekten av eurons depreciering på den kinesisk-europeiska handeln har redan visat sig i juli och augusti, och tillväxttakten för den kinesisk-europeiska handeln under dessa två månader har minskat jämfört med första halvåret." Cai Tongjuan förutspår att om euron fortsätter att depreciera kommer det att göra "Made in China" relativt dyrt, det kommer att påverka Kinas exportorder till EU under fjärde kvartalet; samtidigt kommer deprecieringen av euron att göra "Made in Europe" relativt billig, vilket kommer att bidra till att öka Kinas import från EU, minska EU:s handelsunderskott med Kina och främja Kina-EU-handeln har blivit mer balanserad. Framöver är det fortfarande den allmänna trenden för Kina och EU att stärka det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet.
Posttid: 2022-09-16