Trots upprepade utbrott av covid-19, svag global ekonomisk återhämtning och intensifierade geopolitiska konflikter uppvisade import- och exporthandeln mellan Kina och EU fortfarande en motsatt tillväxt. Enligt uppgifter som nyligen släpptes av General Administration of Customs var EU Kinas näst största handelspartner under de första åtta månaderna. Det totala handelsvärdet mellan Kina och EU var 3,75 biljoner yuan, en ökning med 9,5 % jämfört med föregående år, vilket motsvarar 13,7 % av Kinas totala utrikeshandelsvärde. Data från Eurostat visar att handelsvolymen mellan de 27 EU-länderna och Kina under första halvåret var 413,9 miljarder euro, en ökning med 28,3 %. Bland dessa var EU:s export till Kina 112,2 miljarder euro, en minskning med 0,4 %; importen från Kina var 301,7 miljarder euro, en ökning med 43,3 %.
Enligt de intervjuade experterna bekräftar denna uppsättning data den starka komplementariteten och potentialen i Kinas och EU:s ekonomi och handel. Oavsett hur den internationella situationen förändras är de två sidornas ekonomiska och handelsmässiga intressen fortfarande nära sammankopplade. Kina och EU bör stärka det ömsesidiga förtroendet och kommunikationen på alla nivåer, och ytterligare införa "stabilisatorer" för att öka säkerheten i bilaterala och till och med globala leveranskedjor. Den bilaterala handeln förväntas fortsätta att växa under hela året.
Sedan början av året har det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet mellan Kina och EU visat stark motståndskraft och vitalitet. ”Under första halvåret har EU:s beroende av Kinas import ökat”, analyserade Cai Tongjuan, forskare vid Chongyang Institute for Financial Studies vid Renmin University i Kina och biträdande chef för makroforskningsavdelningen, i en intervju med en reporter från International Business Daily. Den främsta orsaken är EU-konflikten i Ryssland och Ukraina och sanktionernas inverkan på Ryssland. Den lägre tillverkningsindustrins driftstakt har minskat och den har blivit mer beroende av import. Kina, å andra sidan, har klarat epidemins prövningar, och den inhemska industrikedjan och leveranskedjan är relativt kompletta och fungerar normalt. Dessutom har godstågen mellan Kina och Europa också kompenserat för luckorna i sjö- och lufttransporter som lätt påverkas av epidemin, säkerställt oavbruten transport mellan Kina och Europa och bidragit starkt till handelssamarbetet mellan Kina och Europa.
På mikronivå fortsatte europeiska företag som BMW, Audi och Airbus att expandera sin verksamhet i Kina i år. En undersökning om utvecklingsplanerna för europeiska företag i Kina visar att 19 % av de europeiska företagen i Kina sa att de har utökat skalan på sin befintliga produktionsverksamhet, och 65 % sa att de har bibehållit skalan på sin produktionsverksamhet. Branschen anser att detta återspeglar de europeiska företagens starka förtroende för att investera i Kina, motståndskraften i Kinas ekonomiska utveckling och den starka inhemska marknaden som fortfarande är attraktiv för europeiska multinationella företag.
Det är värt att notera att den senaste tidens räntehöjning från Europeiska centralbanken och det nedåtgående trycket på euron kan ha flera effekter på import och export mellan Kina och EU. ”Eurons depreciering har redan märkts av i juli och augusti, och tillväxttakten i den kinesisk-europeiska handeln har minskat under dessa två månader jämfört med första halvåret.” Cai Tongjuan förutspår att om euron fortsätter att depreciera kommer det att göra ”Made in China” relativt dyrt, vilket kommer att påverka Kinas exportorder till EU under fjärde kvartalet. Samtidigt kommer eurons depreciering att göra ”Made in Europe” relativt billigt, vilket kommer att bidra till att öka Kinas import från EU, minska EU:s handelsunderskott med Kina och främja en mer balanserad handel mellan Kina och EU. Framöver är det fortfarande den allmänna trenden att Kina och EU stärker det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet.
Publiceringstid: 16 sep-2022